Första advent
Vi tog med oss våra familjer på julbord på fina Ulvhälls herrgård. Det var väldigt trevligt och gott.
Vi gick på julmarknad i mysiga Mariefred också.
Den obligatoriska misteln inhandlades. Det ska bli mycket pussandes i jul!
Och så blev jag förälskad i den här underbara ängeln, så hon fick följa med oss hem. Hon är så fin att hon fortfarande ligger kvar i förpackningen, för jag måste tänka ut den absolut bästa platsen för henne. Jag älskar den gammeldagsa känslan och tycker att det är precis så som julen ska vara. Gammeldags och fin.
Det bästa
En sen uppdate om det bästa med igår:
~ En promenad i solskenet.
~ Ett telefonsamtal om att vi var bjudna på mat så snart jag jobbat färdigt.
~ Att Darling kom hem så att jag kunde pussa lite på honom.
Don't press the forward button
Vi har konstaterat att den här hösten har varit höstigare än någonsin. Det känns som att inget särskilt har hänt, varken bra eller dåliga saker. Vardagarna har varit vardagligare än någonsin. Och helgerna, ja fråga mig inte vart de tog vägen.
Samtidigt, om du verkligen frågar mig om något roligt som har hänt, så kan jag säkerligen ge ett svar. Men frågar du mig om något dåligt som har hänt, så vet jag inte riktigt. Alltså, jag menar något riktigt dåligt, inte bara att jag var förkyld eller så.
Men ändå, det har varit grått och dimmigt, solen har varit efterlyst försvunnen och dagarna har bara passerat. Jag har härliga saker att se fram emot i vinter, men jag kan inte leva för dem. Jag varken kan eller vill snabbspola livet, utan jag måste ju leva nu och här idag.
Därför, kära vänner...
... Från och med idag så ska jag varje dag uppmärksamma de fina saker som sker. Det kan vara vad som helst mellan himmel och jord, men saker som gör att just min dag blev värd att levas istället för att snabbspolas.
För annars är det lätt att jag bara travar på i dimman utan att ge dagarna och livet rättvisa.
Är ni med mig? Jag försöker skriva här på bloggen om något som har gjort min dag värd att levas. Så gör ni samma sak där ni är. För det som är värt för mig, är ju inte samma saker som är värda för er. OK!?
Bild: Fallenidol
Några fina saker med idag:
~ Jag har städat på ställen som inte brukar bli städade, som till exempel ovanpå kylskåpet.
~ Jag har fått en hel massa julinspiration och ser nu fram emot att adventspyssla i helgen.
~ Det bästa är att jag har gjort helggrejer tillsammans med E fast det är mitt i veckan, så kallad vardagslyx.
Vinterns förnödenheter
Vi laddar med förnödenheter. Värmeljus så att det räcker vintern lång.
En flykt i andras historier
Jag fick en hel trave med mig hem igår. Har ni läst några av dessa?
Jag tror att jag ska börja med Schulmans "Skynda att älska", sedan vet jag inte. Men pocketböcker är i alla fall bra att ta med när vi reser bort i vinter.
Grå dagar under ett vaddtäcke
Jag var tvungen att ta på mig gummistövlar och gå ut att leta efter små färgklickar.
Men idag är en ännu gråare dag. Ett enda stort täcke av vadd har lagt sig över stan. Jag önskar att jag kunde bädda ned mig i soffan och titta på filmer och sträckläsa en hel bok. För det finns filmer som verkar vara så vackra och som jag har velat se så länge nu. Och böcker har jag en hel trave som ligger och väntar på att läsas.
Men människosläktet är sådant att det måste arbeta för att få mat på bordet och hur gärna jag än vill så har jag ingen möjlighet att titta på film och läsa hela dagen. Nej det får bli ikväll, efter att mörkret lagt sig och människorna förflyttat sig in i stugorna för att kura skymning. Sådant är livet och det är ganska fint ändå.
09-11-13
Chair Necklace
Halsbandet med de sötaste små stolarna köpte jag på Urban Outfitters i Stockholm. Skulle kunna gå i den affären en hel dag och njuta av de vackra gamla biolokalerna och titta på alla fina saker de har där.
Sikta högt eller hoppa högt
Jag ska skriva en liten text inför morgondagens seminarie i skolan, men jag bloggar istället för att hålla mig vaken.
Idag har jag varit socialt stöd åt en vän som utmanade sig själv. Det var bra, för man måste bortse från rädslorna och se till vad det är man vill göra egentligen. Själv kan jag missa stora saker bara för att jag inte vågar ringa det där lilla första samtalet. Vad kan hända liksom? Det är ungefär som idag när jag hoppade högt åt en råtta, fast jag inte ens såg den själv och fast jag inte ens är rädd för råttor. Jag hoppade alltså helt i onödan.
Bröllopsfotografen
Bröllopsfotografen är en skön skildring av arbetarklass som möter överklass. Om värmlänningar och om stockholmare. Om att stå för den man är och för sin bakgrund. Om ärlighet. Och om att våga satsa.
¨Björn Starrin gjorde en klockren roll som bröllopsfotografen. Kjell Bergqvist gjorde ytterligare en av sina misslyckad-tjurig-gubbe-roller som jag älskar. Tuva Novotny hade fina klänningar och håruppsättningar.
Idag är godiset uppätet och allting är grått. Förrutom mina röda naglar då. För ikväll ska jag på fest hos en av de finaste.
Kylskåpspoesi
Vad har du på ditt kylskåp?
Vi har en räkning som fungerar som påminnelse om att besiktiga bilen * Postlåda-kylskåpsmagnet och lite udda kylskåpspoesi utan ordning * Födelseannons från i våras när min klasskamrat fick en liten son * Tidningsutklipp med en bild på Greve Magnus Stenbocks katter (det låg som bokmärke i en bok jag lånade av min svägerska, boken lämnades åter men urklippet blev kvarglömt) * Ica-kupong och en SL-remsa * Kortet på det glada paret Lyman * Ett annat kort som jag tycker är så fint, på ett dansande par (jag tror egentligen att det är reklam för skor) * Visitkort från Frisör Tingsgården * Ett vykort från Rom som Mamma och Pappa skickade i höstas * Kort från Face med en fin flicka på * Colmans Senapspulver * En rolig bild från någon gammal tågstation.
Delicatoreklamen som jag tycker är både fin och rolig * Några gulliga barnteckningar från brorsdöttrarna.
Det här är den bortglömda och lite tråkiga sidan av kylskået. Här sitter ett jättegammalt kort från Café Sylvia där man har gjort som tunnelbanelinjer, fast med platser från Eskilstuna * Ett gammalt tidningsurklipp om Remade Sweden * Programblad * Pizzameny * Kylskåpsmagnet från Riga * Ett medlemskort * Ytterligare lite udda kylskåpspoesi.
Egentligen kan jag tycka att det är fult att ha en massa grejer på kylskåpet. Men det kanske är mer om man har ett stort flott kök med stora ytor och stilren inredning. Och det har verkligen inte vi. Utan vi har ett litet, trångt kök i en liten trång lägenhet. Så vi kör den stilen fullt ut, både frivilligt och ofrivilligt. Alltså mycket prylar och plotter och sånt.
Men så är det också så att jag tycker att ett hem utan grejer lätt kan kännas kallt. Och jag vill ha ett varmt hem, där det syns att jag bor och lever. Och gärna ett hem där det finns saker att titta på, som visar vem som bor där. För sådana hem tycker jag är så trevliga att vara i.
Flickan som överlevde
Två systrar. En förlorad barndom. Ett hjärtslitande öde.
Flickan som överlevde. Av: Barbie Probert-Wright och Jean Ritchie.
Tänkte att jag skulle tipsa om och ge en liten recension av min senaste lästa bok.
Helt uppriktigt så var jag inte så intresserad av att läsa den här boken, eftersom jag redan hade läst ett antal böcker tidigare som utspelar sig under andra världskriget. Det känns liksom som att jag börjar kunna den kategorin av böcker. Men jag måste säga att den här skiljer sig mot de andra böckerna.
I den här boken får man läsa om kriget utifrån en sjuårig liten flickas synvinkel. Den här lilla flickan och hennes familj är varken judar eller nazister, utan vad man skulle kunna kalla för vanliga Svenssons. Fast i Tyskland och under andra världskriget. Det är en familj som försöker leva ett så normalt liv som det går, i ett krigshärjat land. Det är en familj som gör allt de kan för att lilla Barbie ska få en trygg och bra barndom trots omständigheterna. Men av olika anledningar hamnar familjemedlemmarna på olika orter i krigets slutskede och boken handlar mestadels om systrarna Barbies och Evas vandring för att komma tillbaka sin mor och sin hemstad. I boken får man också läsa om tiden efter kriget. Hur man till exempel löste praktiska saker som att ordna boende och skolgång för invånarna som återvände till sin sönderbombade hemstad.
Tidvis kunde boken vara lite seg, men jag tycker ändå att den är klart läsvärd. Det är en ny vinkling av ett redan mycket omskrivet ämne, men också en fin skildring av ett intressant människoöde.
Fixa fixa
Små som hälsar på
Vi var barnvakt i helgen också. Till mina två söta, söta brorsdöttrar. Vi lekte i lekparken och sedan blev jag blev avmålad. Ganska likt tycker jag själv.
Rallybrudar
Söndagskvällen har tillbringats i soffan med vänner och feelgood-filmen Rallybrudar. En fin film som utspelar sig på 60-talet i ett svenskt litet samhälle, där man dricker pucko och dansar till det lokala dansbandet. Framför allt är det en film om starka unga kvinnor som bryter emot ideal och fördomar och kämpar för sina egna drömmar. 
Min favoritkaraktär i Rallybrudar är Birgitta (Marie Robertsson). Hon drömmer om Paris, målar tavlor och dricker "Cafe au lait". Kanske tycker jag om henne för att jag själv är lite som hon ibland. Vi har vackra drömmar och en förmåga att se på saker ur ett slags rosa skimmer. Men vi gör kanske inte alltid så mycket åt att förverkliga våra drömmar, om vi inte får draghjälp. Utan istället kan vi utan problem tillbringa dagar åt att just drömma. Och för min del är det också så ibland, att drömmarna faktiskt är vackrast inuti huvudet. Men det är ju en annan femma. 
En klart sevärd film i alla fall, om man som jag, gillar svenska filmer.
