Mjukstart
Jag läser Mitt himla liv av Olle Carlsson. Har precis börjat så det är inte läge för att göra någon recension just nu. Men den verkar intressant. Den handlar om Olle som är präst och om hans liv som alkoholberoende.
Vi talar väl om vädret när inget annat har hänt
Jag tror allting sover idag. Själv har jag mest hållt mig inomhus. Det kanske är lugnet före stormen, det ska visst bli snöoväder imorgon.
Linnea vilar i alla fall djupt under sitt vintertäcke. Väntar väl på våren, precis som en annan.
Dagen
Sedan var Darling och jag och tittade på ett hus som helt saknade charm, så just för tillfället känns det lite bättre att vi inte har råd att köpa hus.
Ikväll är jag trött så jag sitter hemma för mig själv och gluttar på Guldbaggegalan, läser bloggar som jag egentligen inte är intresserad av och leker i La Photo Cabine. Bilderna blir ungefär lika dåliga som de blev när jag var 13 år och vi gick och fotade oss i fotoautomaten utanför Konsum i Gallerian efter skolan.
Snart är det läggdags. Natti.
Bara gör't!
För att idag inte bara ska rinna iväg så har jag gjort en lista. På så sätt ser jag vad jag har kvar att göra. Och så kan jag pricka av när jag är färdig med något och då får jag känna mig lite duktig.
Det viktigaste jag har gjort idag är att jag har ringt ett samtal som jag borde ha ringt för kanske ett halvår sedan. Men idag tog jag mod till mig och jag gav inte ens upp när det tutade upptaget, utan jag ringde igen tills jag fick svar. Det är så dumt när man skjuter på saker för att de känns jobbiga. Då är det ju bättre att bara göra det. För då kan man stryka det från sin lista och sluta tänka på det.
Saker som står på listan som inte känns så jobbigt alls att genomföra är exempelvis att fika med en vän. Det ska jag göra i eftermiddag.
Nu
Fast ännu mer drömmer jag nog om ett rött hus med trädgårdsland, bärbuskar, kaniner och det härliga bonniga liv jag egentligen vill leva.
Men var sak har sin tid, som man brukar säga.
In Vietnam we were
Vad ska man säga? Ni vet väl hur det är när man har varit borta någonstans. Antingen blir det ett kort och enkelt "Det var kul" eller "Vi hade det jättebra". Eller så ger man frivilliga och ofrivilliga en lång och detaljerad beskrivning utan ände.
Jag bjuder er på några bilder istället. Jag tror det blir bäst så.
Saigon ~ Mekong ~ Phan Thiet
Tillbaka
Jag har hunnit tänka väldigt mycket nu när vi har varit borta över jul och nyår. På vem jag är, hur jag vill framstå att vara, vad som betyder något och så. Det låter som en smärre tonårskris, alternativt 40-kris. Men jag tror inte att man behöver vara i en kris för att tänka på sådant. Snarare tycker jag att det är bra att stanna upp och fundera på sådant ibland.
Jag har tänkt på bloggen också. Det är ju av naturliga skäl som jag inte har uppdaterat så mycket den senaste månaden, eftersom vi har varit bortresta. Men sedan så vet jag inte heller vad jag vill skriva om. Det känns så meningslöst ibland. Vem bryr sig liksom. Knappt ens jag själv. Men lägger jag ned bloggen så kommer det inte dröja länge innan jag saknar den och startar en ny.
Så jag tror jag fortsätter. Jag har ju trots allt en gullig liten läsarkrets, så varför inte? En liten blogg till en liten läsarkrets. Men snälla ni, då får det bli hemskt opretentiöst i så fall!
Här är de sötaste små vietnamesiska tanter som vi mötte när vi var i Mekongdeltat.
