Nu är vi här!
Nu är tiden inne att börja blogga om livet på landet. De sista två veckorna har vi bara plockat, fixat och grejat varje kväll och hela helgerna. Men nu äntligen börjar det likna ett hem, här i vår lilla stuga. På kvällarna sitter vi vid köksbordet och tittar ut över gärdena och fast jag säger det varje kväll så kan jag inte låta bli att säga det igen, att det är så himla fint att bo så här.
Idag kom en av de finaste vänner och hälsade på oss.
Först fikade vi på förstubron och värmde oss i solen.
Sedan blev vi hungriga så då gjorde vi nässelsoppa...
... som vi åt ute på förstubron såklart, medan vi tittade på solen som försvann bakom träden vid horisonten. Soppan luktade skog och tillsammans med ägghalvor och några ostmackor smakade den som vilken gourmetmiddag som helst.
Idag kom en av de finaste vänner och hälsade på oss.
Först fikade vi på förstubron och värmde oss i solen.
Sedan blev vi hungriga så då gjorde vi nässelsoppa...
... som vi åt ute på förstubron såklart, medan vi tittade på solen som försvann bakom träden vid horisonten. Soppan luktade skog och tillsammans med ägghalvor och några ostmackor smakade den som vilken gourmetmiddag som helst.
Kommentarer
Postat av: Malin
Det ser helt underbart ut!!! Mysigt att kunna sitta ute så där och fika! Men du... heter det inte farstubron? :) Trevlig helg!! Kram
Postat av: Maria
Ja, supermysigt!
Jag har alltid trott det också! Men sedan så läste jag om gamla hus och då stod det att rummet, typ vardagsrummet, kallades för stuga och att då kallades hallen för för-stuga. Alltså förstu. Därav förstubron. Men när jag googlar så verkar det som att folk skriver olika, några farstu och några förstu. Kanske ett dialektmysterie :-)
Postat av: Becca
Ser helt unerbart ut!
Postat av: Malin
Jaha, ja, det låter ju faktiskt rätt logiskt när du säger det :) Då har jag lärt mig något nytt!
Trackback
