Fru Maria Kristina

Det var gårdsauktion idag. Vi köpte en lie, två högafflar, en förbandslåda som jag ska lägga mediciner och plåster i, och så en sån där visp med ett handtag som man vevar på, ni vet... Bra-att-ha-grejer vill säga!

Det var så varmt att vi fick solsting och sov en och en halv timme på kvällen, men medan solen gick ned åkte vi till närmaste sjö och tog ett dopp. Jag är egentligen en riktig badkruka, men jag har bestämt mig för att på sommaren ska man bada. Så är det bara! Och det är ju så skönt när man väl har tagit sig ned i vattnet och när man sedan får gå och lägga sig och sova, alldeles sval och skön.

Jag har fått en Blog Award av Rebecca, som jag för övrigt saknar en massa men hoppas att få träffa i helgen. 

Awarden innebär att jag ska publicera den tionde bilden från min blogg.

Den tionde bilden i min blogg är tagen i tvättstugan i hyreshuset vi bodde i förrut.

Men för skojs skull lägger jag även upp en annan bild från samma inlägg...


Jag tackar Becca så hemskt mycket för awarden och skickar den vidare till tre vänner:

Amélie. En av mina vänner sedan längst tid tillbaka. Amélie är nyfiken, klok och hjälpsam och ibland skulle man kunna tro att hon har tillgång till mer tid än oss andra med tanke på allt hon ser till att göra, uppleva och engagera sig i. I bloggen skriver hon om allt möjligt tänkvärt, som till exempel mänskliga rättigheter, fair trade, resor och människor.

Malin. Vi har varit bekanta sedan lång tid tillbaka, men sedan möttes våra vägar och Malin är nu en av mina nyaste men närmaste vänner, vilket jag är väldigt glad för. Malin pluggar folkhälsovetenskap precis som jag, och på fritiden är ett av Malins intressen träning och löpning. Detta återspeglas i bloggen, vilket också hennes talang för heminredning gör.  

Vicky. Som nominerades av Becca, men som också jag vill nominera, eftersom hon är en av de finaste och hennes blogg likaså. Närmare bestämt så är det den blogg som jag läser allra oftast och tycker allra mest om. Vicky äger en kreativitet som jag själv bara kan drömma om. Hon pysslar, syr, målar, inreder och fotograferar och delar med sig av det i bloggen. Jag blir inspirerad till tårna!

Det är sommar och jag är fri som en fågel. Så jag lägger mig i gräset och lyssnar på musik genom köksfönstret och tittar på mina plåsterbeklädda skavsårs-sommarfötter. Mer behöver jag faktiskt inte göra, denna varma kväll i juni...

Äntligen!

I lördags var vi ute nästan hela dagen och fixade och donade i trädgården. Darling klippte gräsmattan som mest påminde om en äng, medan jag fyllde två pallkragar med jord som vi sedan sådde små, små frön i. Tänkt att vi i slutet av sommaren kommer att kunna skörda våra egna grönsaker där!

Eftersom vi var sent ute och vi inte direkt kommer att lida av brist på sysselsättning i sommar, så valde vi sådant som inte kräver så mycket arbete eller förkunskaper. Det blev märgärtor, palsternacka, morötter, plocksallat, ruccola, dill och persilja. Men vi ska nog göra en rad med rödbetor också, för att det är så himla gott.




Gummistövlar är ett måste hemma hos oss, för annars blir man plaskvåt om fötterna.

Idag har jag tänkt mycket på innehållet i det här inlägget som min fina, fina vän lagt upp...

Om jag fick leva om mitt liv, så skulle jag försöka begå fler misstag i mitt nästa.

Jag skulle inte försöka vara så perfekt, jag skulle slappna av mer.

Jag skulle vara dummare än jag varit, jag skulle naturligtvis ta väldigt få saker på allvar. Jag skulle vara mindre hygienisk, ta fler risker, resa mer, se på fler solnedgångar, bestiga fler berg och simma i fler floder.

Jag skulle besöka fler platser där jag aldrig varit, äta fler glassar och färre bönor. Jag skulle ha fler verkliga, men färre inbillade problem.

Jag var en sån där person som levde förnuftigt och fruktsamt varje minut av mitt liv; det är klart att jag haft glädjestunder.

Men om jag kunde gå tillbaka skulle jag försöka ha enbart lyckliga stunder. Om ni inte vet det , så är det det som livet består av,enbart av stunder och ögonblick, missa inte nuet.

Jag var en sån som aldrig gick någonstans utan termometer, en varmvattensflaska, ett paraply och en fallskärm; om jag kunde leva igen skulle jag resa lättare.

Om jag kunde leva igen skulle jag börja gå barfota tidigare om våren och fortsätta med det senare på hösten.

Jag skulle åka mer karusell,se fler soluppgångar, och jag skulle leka med fler barn, om jag återigen hade livet framför mig.

Jag får ju inte leva om mitt liv och inte gör det mig någonting det, för jag är nöjd och det som har varit är ju det som har format mig. Men just eftersom jag bara har ett liv så tänker jag att det är på tok för kort för att jag ska ha tid att oroa mig för hur jag ser ut, att vara rätt i andras ögon och för att göra saker som jag inte ser någon mening i.

Livet är också för kort för att inte ta tillfället att göra saker som jag vill... sådant som att lära känna intressanta människor i min närhet på djupet, bada naken i en sjö en ljus sommarnatt, sitta på ett berg och titta på soluppgången, dansa bugg tills svetten rinner... ja, såna saker ni vet...

I skogskanten hemma hos oss finns ett dass.

Där finns en fin skylt från svenska sockerfabriken...

...en blekt affisch från Julita -pomologernas mekka. Pomolog förresten, det vore något!


Ett fönster med spetsgardin finns det också. Där satt torpar'n och torparfrun och såg ut över vidderna medan de filosoferade över livet. Eller vad de gjorde när de var på dass...

Men så finns där just inte mycket mer. Så jag går hem igen.